malinmariakarlsson ♥

Kan du fixa lika bred marginal att skriva på även på min blogg, hihi :$ ?
Så som du har... Pussis! ♥

1.

A) Som etisk regel i dagens samhälle, så skall man inte belönas när man gjort ett dåligt jobb. Ingen människa ska väl belönas med flera miljoner när man gjort ett dåligt jobb? Hur många människor är med i Nordea? Det är i alla fall mindre än 9 miljoner, och fallskärmen på 100 miljoner kronor går till endast en person. Det hade blivit ca 11 kronor per person. Men eftersom att inte 9 miljoner är med i Nordea så stiger summan rejält för de personer som faktiskt sparar sina pengar i Nordea banks.

Är det då inte bättre att dela ut pengarna till personerna som gått miste, eller går inte pengarna att investera på något vis, så att fonderna skall gå bättre? Det är orimligt att en VD för ett dåligt företag skall tjäna 40 miljoner kr på 4 år. Dessutom är det orimligt att han blir erbjuden en 25 miljonerslägenhet. Vem blir erbjuden något sådant? Hur orättvist är inte det? Givetvis förstår jag att man inte kan dela ut pengar till vem som helst, då det säkert skulle bidra till inflationen, men det är inte rätt att ge dessa pengar till en och samma människa. Då är det bättre att skänka de till människor i nöd, i exempelvis u-länder.

Klyftan i samhället blir ju endast större då vissa skall få tjäna så mycket medan många fortfarande knappt klarar sig på sin månadslön, eller till och med går arbetslösa. Tage Kurtén anser att vårt samhälle präglas av värdenihilism. Om det inte finns några givna värden så får man hitta på dem själv. När man har möjlighet att tjäna denna sjuka summa, så styr girigheten att själv ta så mycket man kan och sen strunta i resten. Människor har inte endast olika moral på grund av var de kommer ifrån, utan även från hur de ligger till ekonomiskt. En fattig människa har inte samma moral som en rik. Den fattiga förespråkar mer solidaritet och givmildhet medan den rika mer verkar tycka att var och en får klara sig själv. Om man lagstiftar om en mer rimlig lön till alla så skulle nog också våra moraliska värden bli mer jämställda, då ingen kan bli så pass girig.

B) Nordea banks VD bör istället odla egenskaper såsom solidaritet, medmänsklighet och heder. Nordea säljer till sina kunder, och garanterar vinst. Hur kan de garantera när de inte vet hur det kommer att gå? Det är falskt, alltså omoraliskt. Som bank har man stort ansvar för människors tillvaro, och det skall behandlas med rättvisa och ordentlighet. Om en bank missköter sig så är det också troligt att de förlorar kunder. Oavsett vad de har för avsikt med att sköta sig, så skall i alla fall inte kunderna förlora något på det. Det får heller inte handla om bedrägeri. Om denna man, Christian Clausen -VD för Nordea Bank inte sköter sig på jobbet så tycker jag att han, liksom någon annan som misskött sig - skall få sparken. Det finns säkert andra som kan göra ett bättre jobb.

– Nordea är ju ett bolag som vi delvis äger gemensamt. För den typen av bolag har vi riktlinjer för att ersättningar, bonusar, förmåner inte ska springa i väg. När det gäller just banksektorn har regeringen sagt att man vill komma till rätta med bonuskulturen. Ska det vara värt mer än ord måste man klara av att göra det i den storbank som vi är delägare i, säger Gustav Fridolin till Expressen.se.

2.

A) Jag tycker att det är bra att samhället till viss del tillåter privatiseringar, som riskkapitalister kan hjälpa till med. Utan dessa investerare kanske det inte hade blivit några extra lyxiga skolor, vårdhem eller företag. Däremot tycker jag inte att det är okej med utländska riskkapitalister. Sådant bör hålla sig inom landet, så att det också blir omöjligt att ha ”skatteparadis” dit pengar kan smugglas, nästintill skattefritt istället för att beskattas som vinst här i Sverige. Det är olagligt med skatteparadis. De följer alltså inte de etiska reglerna. De som ter sig vara olagliga kan väl också ställas inför rätta, så som vilken person som helst? Lagar skall gälla alla, oavsett vem man är. Jag tycker att det är okej med privatiseringar endast om de använder vinsten för att gynna de som de förespråkar, och inte snålar för att sedan ta vinsten själva. De har sin höga lön ändå! Så som samhället är nu så är även privata skolor i Sverige gratis. Frågan är bara hur bra de egentligen är/kämpar för att vara?

Riskkapitalisterna satsar inte såvida de inte ser en stor vinst i det de tar för sig. Är det okej att privatisera ett vårdhem då de tar så mkt vinst att kvalitén drabbas? Vård måste få kosta. Vård skall inte handla om vinst! Är det okej att ha så pass låg bemanning så som att en ensam person skall ta hand om åtta dementa människor? Det är omöjligt att sköta på ett gott sätt. Även här spelar pengarna större roll än välfärden för samhället. De som anser att pengarna är viktigare är just de som redan sitter med mycket pengar. De blir blinda av girigheten.

Rapport granskning har meddelat att koncernen där det privata vårdbolaget Carema Care ingår, undanhåller samhället skatteintäkter på 100 tals miljoner kr - varje år! Carema Care ägs av just utländska företag, vilket jag tycker är fel. Verksamheten verkar bara vara styrd på ekonomiska kriterier. Enligt års-koncernen så har Carema Care lånat 4,1 miljarder kronor av sina ägare. Räntan på lånen ligger på tolv procent. 480 miljoner kronor årligen till ägarna i form av räntekostnad. Är detta verkligen rättvist? Stora interna lån med mycket höga räntor är en metod som används av många riskkapitalister. Det bordet istället ligga på ungefär sju till åtta procent. Det är enormt mycket pengar som de istället kunnat investera för allmänhetens bästa, och inte för att de själva skall få det så bra som möjligt. Egoism är vad det är.

B) Utilitarismen, även konsekvensetik innebär ”största möjliga lycka åt största möjliga antal”. Är det okej att några drabbas som offer för att resten skall ha det bra? I vissa fall kan man inte göra det gott för alla, men i vård - och skolexempel så borde det vara noll tolerans för sådant tänkande. Vem skall granska företagen? Man vet inte om de privata företagen sköter sig eller inte förrän det kommer klagomål. De har lite mer fria tyglar. De kommunala företagen går inte på vinst, därför är välfärden också det som är viktigast.

Som resultat tycker jag nog ändå att det bästa vore att avveckla privatiseringar, vilket är en motsatstanke mot vad vår nuvarande regering tycker. Jag anser att det blir det bästa i längden - att inte satsa på vinst för egennytta och istället satsa på välfärd.

Malin Karlsson ©

♦ 3. Buddha beskriver ett ideal att sträva efter. På samma sätt finns det inom hinduismen ideal att sträva efter. Hur ser idealen ut i vårt samhälle? Vad finns det för likheter och skillnader mellan Buddhas ideal, hinduismens ideal och det ideal som du tycker dig se i vårt samhälle?

Vad är ett ideal? Det är det synsätt på hur det perfekta livet skall vara. Det är det som är det fullkomliga, mönstret, förebilden och det efterstävande. Buddhisterna lägger stor tyngd på visdom och medkänsla. När man slutligen nått perfektionen så anses man vara upplyst. Buddhismen kretsar mycket kring den andliga lyckan, och mycket lite kring de materiella begären. Buddhismen är en altruistisk religion eftersom de tror på Karma. Karma är resultatet av en människas handlingar, vilket också hinduismen tror på. Därför är buddismen inte egoistisk. De tror att deras handlingar påverkar även framtiden, så därför är det viktigt att alltid göra sitt bästa. Buddhismen tror att det är just det som är meningen med livet, och även frihet från behov och begär.  Men det allra mest centrala i Buddhismen är just det att ingenting varar, allting förändras, vilket är absolut sant i alla lägen.  

Vad har Sverige för ideal? Sveriges samhällsideal är mycket olika buddismens. Våra ideal handlar just om de jordiska begären som buddisterna strävar emot, såsom pengar och handel, ett snyggt yttre, och lyxiga materiella saker. Pengar ligger i centrum, och vi vill ha tillväxt. Det är inte lyckan som är i centrum, vilket det borde vara. De jordiska begären gör det svårt för oss att nå målen.

Man kan inte köpa till sig lyckan, vilket Buddha själv är ett exempel på, då han levde ett perfekt liv vilket kallas SUKKA inom buddhismen. Sukka är total njutning, och dess motsatts – Dukka, symboliserar lidande, livstörst och förgänglighet. Man är aldrig nöjd. Sukten efter Sukka leder till Dukka. Trots att han levde detta perfekta liv, så var han ändå inte lycklig. När han väl provade på livet som ateist, så var han heller inte lycklig. Han tyckte att det måste finnas ett mellanting. Detta mellanting grundade han, och det är grunden för buddhismen. Buddhas väg kallas medelvägen och är ett liv i måttlighetens tecken, tillsammans med stark självdisciplin. Genom det kan människan nå slutlig harmoni. Buddhismen har tre tillflykter. Den första är Buddha, som handlar om idealen och målen. Den andra är Dharma, läran om hur man blir fri från själavandring. Den tredje kallas Sangha, som är den andliga gemenskapen mellan dessa.

Nirvana/Moksha (som de Abrahemiska religionernas himmel) är det mål som både hinduismen och buddhismen kämpar för att nå. För att uppnå Nirvana/Moksha så behöver buddhisterna följa den åttafaldiga vägen, som beskriver levnadsreglerna. Dessa innebär att man skall ha rätt kunskap, göra rätt beslut, tala rätt, handla rätt, leva ett liv rätt, ha rätt strävan, rätt medvetenhet och rätt koncentration. Att leva ett liv rätt gör man om man följer de fem etiska reglerna. Dessa regler är de klassiska reglerna, som också syns i kristendomens tio budord. Man skall inte döda, inte stjäla, inte vara otrogen, inte ljuga och inte använda droger. Men främst så handlar det om att inte begära något, och om att släcka sin livstörst. Först då slipper de själavandring, vilket de inte vill ha.

Hinduismen har en viktig lag, även kallad Ashima som förespråkar ickevåld. Hinduismen är den religion som är minst främlingsfientlig. Många hinduer dyrkar både Kristus och Muhammed, och det är helt okej. Det finns ingen som har grundat hinduismen, så därför tycker många att det är mer rättvis att kalla den för en kultur, ett levnadssätt. Vishnu (en gud) är en av de högsta gudomligheterna inom tron. Hinduismen tror på många gudar, i motsats till buddhismen som inte tror på någon gud. Meningen med livet, enligt hinduismen, är att sammanföra Atman (själen) med Bhraman (den världsliga själen). På så vis kommer man till Nirvana/Moksha, och får befrielse från återfödelsen. Man når dit genom meditation och yoga.

Hinduismen tror på Samsara, världens eviga kretslopp utan början eller slut. Hinduismen tror att allt är ett resultat från ett tidigare liv. Hinduismen tror också precis som buddhismen att frälsningen måste man själv stå för. Genom att man gör sig fri från alla önskningar, kan själen befrias från själavandringen. Att försvara Dharma, utan hänsyn till egen vinning är hinduismens högsta moraliska ideal.

De kristna i vårt svenska samhälle strävar mycket efter Dygdetik – den goda människan gör goda saker. God är man om man lever i gemenskap med gud, vilket man kan göra genom att be. Vi tror också att ingen människa kan bli helt god på grund av arvssynden. Det som spelar roll är avsikten. Avsikten bakom handlingarna är viktiga. Man kan bli förlåten om man ber om det. Det är hjärtats inställning som är det viktigaste. Denna inställning är väldigt lik deras karma, då handlingarna räknas.

♦ 1. Tror du på själens existens, själavandring (reinkarnation) och/ eller karma? Varför/ varför inte? Diskutera vad som skulle kunna vara positivt med att tro på det och vad som skulle kunna vara negativt. Jämför frågan för hinduism och buddhism!

Man skulle kunna se själen som vårt psyke. Men finns det en själ? Eller är allt styrt av våra hjärnor? Materialismen säger att själen endast är ett uttryck för processer i nervsystemet. Ett sådant synsätt presenterar oss som endast materiella. Finns det inget annat? Det finns religioner som tror att det finns en själ, och även de som inte tror. Själavandring, även kallat reinkarnation eller återfödelse handlar just om att återfödas – att hamna i en annans kropp en ny tid. Både Hinduismen och kristendomen vill gärna tro på reinkarnation, men dock inte buddhismen. Buddhismen tror inte att det finns någon själ, utan att man istället återföds genom olika livsenergier.

Karman har en stor betydelse för hinduismen, då de tror att man återföds till det man förtjänar. Har man levt ett bra och gott liv, så föds man till en högre rankning i hierarkin/kast. Längst ned är tjänarna, och högst upp är brahmaner. Man klättrar upp längs statusstegen beroende på sin karma (handlingar). När man nått toppen så har man också nått målet – Moksha, där man inte längre kan återfödas.

De som varit kristna allra längst trodde starkt på att döden var som en skilsmässa mellan kroppen och själen. Idag tror man att tiden upphör att existera efter döden, och att det finns ett evigt, oförstört liv, som aldrig kan dö. Det livet kan ses som vår själ. Man tror att Jesus kommer för att döma de levande och döda. De som dött i tron på Kristus, får inträda i himmelriket, och där leva i perfekt harmoni med Gud. Men de som levt syndiga liv kommer att hamna i helvetet, den brinnande platsen där både kropp och själ fördärvas.

Jag tror på det mesta inom filosofi, religion och vetenskap. Jag tror att vi är endast materiella, men samtidigt så tror jag på att själen kan leva vidare – antingen i en ny kropp eller till himlen, eller eventuellt gasta kvar på jorden. Jag tror stenhårt på andar, och då måste det väl finnas någon slags själ? Ett elektriskt medvetande som överlever döden? Om det finns en själ, så tror jag att den sitter i huvudet. En fråga stör mig dock - Hur kan det göra ont i hjärtat när man är ledsen? Vad är det som gör att vi förknippar känslor med hjärtat? Har det med själen att göra?

♦ 5. Vilken verklighetsuppfattning har hinduism och buddhism? Hur är verkligheten skapad enligt de båda religionerna och hur får människan kunskap om tillvarons natur?

Det finns en ständig skapelse. Bhrama är hinduismens skapelsegud, som alltid skapar i samma mönster (Dharmas). Därför är det ingen idé att fråga. De vill hellre se framåt.

Buddhismens och hinduismens verklighetsuppfattning kretsar kring en cirkulär tidsuppfattning, Samsara (kretslopp). Hinduismen tror inte att det finns någon början eller slut på världens skapelse så som de abrahamiska tror på en skapelsedag och en domedag. Man skall leva i nuet och blicka framåt, och därför är inte skapelsen viktig. Tror inte på återfödelse, tror inte heller att det finns ett jag. Tror endast att det är en kropp med känslor, sinnesintryck, vilja, begär, och medvetande. De anser att vi inte ser världen som den är, för allt består av Dharmas, vilket är atomer, grundstenar som hela tiden tar nya former.  

Människan kan återfödas till fem olika typer av existens: helvetesvarelse, djur, förfädersande, människa eller Gud. Allra bäst är det att återfödas som människa, då man kan kämpa enklare för att komma till Nirvana. Många riktar dock in sig på en bra återfödelse, då de inte känner sig redo mognadsmässigt att försöka uppnå Nirvana. De som snabbt försöker nå Nirvana väljer att bli munk eller nunna, medan de långsamt vill uppnå upplysningen lever ett gott vanligt liv – innan de blir munkar eller nunnor.

Maya-illusionen innebär för hinduismen att det finns en slöja som döljer verklighetens sanna natur, som gör att vi inte ser sambandet mellan atman (själen) och brahman (världssjälen, även deras gud), vilket man skulle kunna jämföra med filosofen Platons grottliknelse. Platon ansåg att vi inte ser den verkliga verkligheten förrän vi är upplysta, och buddhism och hinduism vill nå det genom yoga och meditation.

Malin Karlsson ©

A: Hello. Today I have the pleasure to interview a very famous scientist who has spent 20 years studying the Titanic-incident. This is Malin Karlsson, welcome!

M: Thank you, it’s nice to be here.

A: At first, would like to ask you something. Why do you think this incident is so interesting?

M: I was fascinated that it was the first steam-powered ship ever made.

A: Where was the ship going anyway?

M: The home port was is Liverpool, England. Titanic was heading to New York.

A: How long was the trip expected to take?

M: About 3 days.

A: Alright, how interesting! But why was just this particularly ship so special and well-known?

The Economic and Monetary Union was created in 1991, in Maastricht. The countries leaders that were included in the EU discussed and agreed to strength the cooperation and to form a common currency union.[1] The purpose of the EMU has both economic and political objectives. The policy objectives are essentially to deepen cooperation and contacts in Europe. Democracy and peace are important for the future. The economic objectives are to remove uncertainties about exchange rates and interest rates, and reduce the costs of currency exchange at including trade and tourism. The future goals are all about growth and work.[2]

Of the 27 EU states, have so far 17 introduced the euro. The countries are: Belgium, Germany, Estonia, Ireland, Greece, Spain, France, Italy, Cyprus, Luxembourg, Malta, Netherlands, Austria, Portugal, Slovenia, Slovakia and Finland.

In 1997, the Swedish government and parliament decided not to establish the single currency “euro” in January, 1999. [3] The homepage www.eu-upplysningen.se is saying that Sweden will introduce, from the EU treaty, the currency when they meet the requirements to join. But the question is; do we really want that to happen?
In 2003 Sweden had a referendum. The result was not to join because the lack of the people’s consent, as 42 percent voted for it, and the majority of 56 percent voted against it. Besides, the Calmforska investigation, which is an expert agency to evaluate economic policies, said in 1997 that Sweden with the former high unemployment and the weak public finances were not financially ready to associate.[4]

Individual countries will lose the power over their monetary policy and exchange rate policy. That is the biggest downside to join the EMU. If Sweden joins, it will no longer be able to change the rate or the exchange rate to stimulate or tighten the economy. If only one single country gets economic issues, called asymmetric shocks, it may end up very badly. [5]
A shock can for instance occur if it becomes setbacks in the national key industry, like Sweden’s pulp and paper industry. How do we cure such asymmetric shocks if we cannot conduct an independent monetary policy?
Our government can do nothing about it.
It is not easy to move either, since the countries are too much unlike each other, which mean that unemployment does not result in people moving away, looking for work in other countries.

EMU is undemocratic, because it will centralize the power even more, and the individual country will not have much saying in it. It is also undemocratic that it is nearly impossible to withdraw from EU and EMU. EMU membership is final.

One of the head purpose with EMU is to maintain peace. What about the fact; that the most wars are within countries with the same currency? According to the Peace Research Institute SIPRI occurred during year 2000, a total of 27 wars or armed conflict in the world. These lasted 25 countries within the common currency. So EMU does not seem to affect the peace. [6]

It will also cost us a fortune to transition our crone to the euro and who is going to pay for that? The state will do it, in other words; us. How are they going to pay? By our taxes. Taxes will rise even more. The transition will probably cost us at least 15 billion crones. [7] Are we really ready to do that?

[1] H. Almgren, S. Höjelid, E. Nilsson, Reflex ABC, Gleerups AB 1995, 2003.

[2] www.SvD.se

[3] www.riksbanken.se

[4] Mats Hallgren, expert at EMU.

[5] H. Almgren, S. Höjelid, E. Nilsson, Reflex ABC, Gleerups AB 1995, 2003.

[6] www.nejtillemu.se

[7] www.nejtillemu.se

[8] www.nejtillemu.se