Tvååring överkörd – ignorerades

Öppna protester i Kina om bristande moral

Jag har provat att svetsa nu, på jobbet.
Det var läskigt och hemskt.

Svetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sammanfogar dem genom en sammansmältning. På så sätt uppstår ett svetsförband.

Fy vad läskigt verklig den ser ut... Men, nej tack.

Om jag nu ska på nån fest, så är jag ganska säker på att det blir i stil med det ljuva 80-talet!








 
::    Ö V R I G A    A C C E S S O A R E R    ::

■ Läppglans i glasflaskor,med roller
■ 'Vant-hängslen'
■ Genomskinliga, färgadesolskärmar med text:
(Jag älskar skolan på sommaren)
■ Snusnäsduk (runt benet)
■ Halsband med stora träpärlor
■ Toppluva där tofsen var större än huvet
■ Hängslen
■ Axelvaddar
■ Hatt
■ Brett skärp, löst hängande över höften (sent 80-tal)
■ Smalt skärp åtdraget i midjan (tidigt 80-tal)
■ Hårdrock's märken
■ Palestinasjal
■ Näthandskar
■ Rosa eller mintgrön fuskpäls
■ Fingervantar utan fingrar. I spets
■ Orange tyllsjal i håret
■ Cerisa Öronmuffar

::    K L Ä D E R N A     ::

■ Manchester
■ Gul och Blå joggingdress
eller Brun, med vita revärer
■ Stenmark-mössa
■ Tajta polotröjor
■ Stuprörsjeans
■ Lappade jeans
■ Färgade, bredspåriga manchesterbyxor
■ Skotskrutiga byxor
■ 'Tjorven'-tröja
■ Neon färgad WCT overall
■ Pastellfärgad Takano dress
■ Ski-pant's
■ Pingvinärmar
■ Jeansjacka med ludd på kragen
■ Midje korta kavajer
■ Kilar i jeansen
■ Knicker's
■ Korta,fladdriga byxor (hightide?)
■Anorak
■ 'Gubbvästar', med spräckligt mönster fram
■ Ballongkjol
■ Moccajacka med fransar
■ Kjol med volang i ett V
■ Dunväst
■ Collegetröja med avklippta ärmar a la Fame
■ Arab-byxor

::     H Å R E T     ::

■ Hockeyfrilla
■ Permanetat i topparna
■ Jättetunt pannband alldeles ovanför ögonbrynen
■ JaneHellen shampoo (trekantig flaska, som man satte ihop med balsamet)
■ Timotej
■ Nivea på läpparna
■ Knallblå mascara
■ Ölshampoo som luktade viol
■ Lustre Creme (...en ljusblå tub) Glaspärlor i håret

::     S K O R    ::

■ Träskor
■ Svarta el. vinröda chinaskor. (fanns på indiska)
■ Benvärmare
■ Nätskor
■ Mormorskängor
■ Skoterkängor
■ Graningekängor
■ Moccastövlar med fransar
■ Korta mocca kängor med nervikta skaft
■ Vita pumps (funkade till allt)
■ Snowjogging
■ Seglarskor
■ Tubsockor eller 'USA' sockor
■ Vita strumpor i övrigt. Till ALLT
■ Sockiplast
■ Mockasiner

Halloween på G! Förra året var jag med Lina på plusgymnasiets maskeradfest. Då var jag flygvärdinna. Vad skall man vara i år? Skämtade med Josefine om att vara Lucia, haha. Hur skulle inte det se ut (?), eftersom jag troligtvis ska fira på harrys.  

Dräkt från förra året:



Detta året har jag inte råd att köpa en egen dräkt (den på bilderna är ändå Linas), för ska ha pengarna inför Stockholm + globen.
Därför måste det vara något mer simpelt som man kan fixa ihop hemma. Men vad?

Åh vad jobbigt... Bättre att stanna hemma.

Har inte bloggat på några dar, sorry...
Min penicillinkur är nu slut, och jag hostar fortfarande...
Jag glor på min 90210-serie (som egentligen är LZs) varje dag...
Jag har varit på tjejmiddag... Igår faktiskt!
Jag har inte gjort mitt historiaprov...
Pantade idag burkar för 430 kr...
Andreas är på "killkväll"...
Jag fick nu besök av min grymme inneboende LZ...
Därför blir detta inlägg inte längre än så här...

Inatt sov Linnea hos mig. Spelade sims, hihi.

Gick av bussen hos morfar imorse, och har hjälpt han med datan hela dagen. Mina ögon har velat stänga sig hela tiden, fram tills nu. Tur det, för nu skall han köra mig till skolan, eftersom jag skall på lektion där jag kommer sitta ensam, för ingen av mina brudar kommer på "jag-måste-vara-hög-för-att-fatta-kursen" idag (även kallad filosofi).

Sen blir det 3-bussen hem och HISTORIABÖGPLUGG = prov imorn.

Btw, fick VG på mitt religionsprov.

I skrivande stund sitter min kära bästa kompis, (även kallad Josefine Walter) i globen och ser på Britney Spears!

Jag är gött avis just nu, även fast jag själv struntade i att boka. Såg tsm med min mamma på Brittans uppträde i globen år 2005. Det var ballt - bortsett från att hon kör på mycket mimik. Hoppas iaf att min kära får en oförglömlig kväll! Det fick iaf jag.

Behöver vi verkligen kärnkraft?

Inledning:
Det pågår ständigt en debatt om såvida vi skall ha kärnkraft som energikälla eller inte, och den största frågan är – Vad skall vi ersätta den med? Jordbävningen i Fukushima - Japan, som inträffade i mars 2011 orsakade läckage av radioaktiva ämnen från kärnkraftverk. Tiotusentals människor har fått evakuerats bort på grund av strålningen. Det är ett tydligt exempel på hur sårbara vi människor, djuren och miljön är. Hur många katastrofer skall behöva inträffa innan vi vågar byta mönster? Förnybar energi så som vindkraft och vattenkraft kan inte orsaka livshotande skador.

År 1980 höll man en folkomröstning om kärnkraftverkfrågan i Sverige. Skulle man behålla den eller inte? Regeringens webbsida ”www.regeringen.se” antyder att majoriteten, 58 % av folkets röster ville ha en långsam avveckling. År 2010 beslutade riksdagen (alliansen) efter egen vilja att det inte längre var förbjudet att bygga upp nya kärnreaktorer, och att man skulle sluta avveckla kärnkraften, och istället skärpa regler och bygga nytt. De lovade att skattebetalarna inte skulle vara inblandade. Miljöorganisationer såsom Greenpeace och Naturskyddsföreningen menar dock att det är ett oerhört dåligt beslut ur miljösynpunkt. Energiutvecklingen går framåt och man har börjat fundera – Behöver vi verkligen kärnkraft?

Argument 1.
Miljöskadlig uranbytning för samhället och naturen!
Stöd: Uran är en tung metall som används som bränsle vid kärnkraftverken. Det finns tre varianter av uran, med olika halveringstid (tiden som gått då hälften av det radioaktiva ämnet försvunnit). Uranet som används vid kärnkraft och även vid producering av atomvapen kallas U-235, och har en halveringstid på 0,7 miljard år, (Centerpartiet, rapport - 2010).

Vid en olycka då radioaktivitet kommer ut i naturen, dör de människor nästintill omedelbart som befinner sig på området där olyckan skett. Cancer är en mycket vanlig följdsjukdom för de som överlevt, och även foster kan födas med missbildningar. Naturen blir obrukbar då det inte kan odlas något där under en mycket lång tid. Djur som betat på strålad mark kan heller inte användas för kött eller mejerimarknaden, och i västa fall så dör de. Också fisklivet försämras. 

I artikeln ”Vår Föda” nr 3/96 ur Livsmedelsverkets tidskrift (bearbetad 15 april 1999) kan man läsa om Sveriges påverkningar efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina 1986. Cirka fem procent av det totala utsläppet radioaktiva ämnet cesium (grundämne som reagerar kraftigt i kontakt med vatten) tros kommit ned i Sverige genom regn som drivit hit med vinden. Halveringstiden var på 30 år, vilket betyder att ämnet fortfarande finns kvar. Detta är en förklaring till koncentrationen av cesiumet i våra bär, fiskar och svampar. 

Motargument.
Det finns de som hävdar att växthuseffekten inte påverkas av kärnkraften.

Motargument mot motargumentet.
Att kärnkraft inte släpper ut farliga gaser eller skadliga ämnen i atmosfären är korrekt.
Stöd: För det första så förklarar Malin Wahlstedt på miljöportalen att de stora problemen ligger i radioaktiviteten vid uranbrytningen, från strålningen vid en kärnkraftsolycka och vid avfallshanteringen. En miljondels gram plutonium (ämne som bildas när en uranatom klyvs) kan döda den människa som andas in det.

För det andra så är sol, vind och vatten de flödesresurser vi har (resurser som kontinuerligt tillförs eller nyskapas), och som dessutom inte bidrar till någon strålning. De är energikällor vi bör använda mer.

Argument 2.
Skattebetalarna får stå för kostnaderna av eventuella olyckor och uppbyggnader.
Stöd: Även om det nya beslutet som togs av riksdagen år 2010, hävdar att vi civila människor inte skall bli inblandade, så är det ändå sannolikt att staten, med andra ord skattebetalarna slutligen kommer att få stå för kostnaderna. Var skulle annars pengarna komma ifrån?

Motargument.
Många anser att ”Kärnkraften ger billig energi” vilket stämmer då man grundar sig på att kärnkraften inte är väderberoende.
Stöd: kärnkraften har inget varierande elpris, då den inte påverkas av låga vattenstånd, för lite vind, eller av att det är lite sol under vinterhalvåret eller höstens regniga perioder.

Motargument mot motargumentet.
Kärnkraften är visserligen billig, men är vi beredda att betala det höga priset ny uppbyggnad innebär?
Stöd: Kostnaderna för ny kärnkraft är också hög. Förnybar energi är billigare och snabbare att införa. Vindkraft är det energislag som växer snabbast i världen, och solceller blir allt billigare, enligt Svante Axelsson, generalsekreterare på naturskyddsföreningen.

Motargument.
Ett vanligt motargument är att ”hälften av Sveriges el kommer från kärnkraften”.

Argument 3.
Men den största och enda hållbara energikällan är solen, som ger oss förnybar energi.
Stöd: Solskenet är gratis, och lämnar inget avfall. Solceller är fortfarande ganska dyra att införskaffa, men det är ett problem som många forskare, och även i Sverige försöker lösa. Då vi ofta också är ute efter värme till våra hushåll så är solfångare ett bra alternativ. Sverige är långt fram i forskningen, trots att vi inte är ett solrikt land under hela året. Enligt miljöportalen dröjer det troligtvis flera decennier innan vi är där, men det är också en hållbar energi inför framtiden, som är värd att satsa på.

Avslutning
- Det finns många olika lösningar på energiproblemen som fungerar utan att tära på naturtillgångarna och det är de vi måste vi lära oss att använda, menar Eva Lundgren på miljöportalen.

Göran Sidén och Jonny Hylander befinner sig båda på Högskolan i Halmstad, och de presenterade på webbsidan miljöaktuellt, att vår förbrukning av elenergi är tre gånger så stor per person som i Tyskland och Danmark. Det är inte svårt att minska på energiförbrukningen. Några väldigt enkla tips är att släcka lampan när man inte befinner sig i rummet, eller att dra ur kontakten på saker vi inte använder, exempelvis mobilladdaren eller att stänga av knappen på tv:n. Organisationen Greenpeace tycker att istället för att vi skall satsa tiotals miljarder kronor på kärnkraften, så borde vi investera våra pengar på att utveckla mer förnybar energi.

Är det rätt att skjuta upp våra problem till framtidens generationer? Är det inte i högsta grad själviskt, enkelt och fegt? Framtidens generationer består ju av våra barn och barnbarn. För att de skall kunna leva i en säker framtid så bör vi handla redan nu. Kan vi dessutom verkligen garantera att uranen om tio, hundra eller tusen år inte utnyttjas till kärnvapentillverkning, eller att den inte påverkar vår planet trots att den är nedgrävd? Vi kan inte veta säkert. Vi är försökskaninerna. Den möjligheten går att förhindra.

Avslutningsvis, behöver vi verkligen kärnkraft? Nej, inte i framtiden, i ett moderniserat samhälle som borde veta bättre. 

Malin Karlsson, SP09B – Agneberg.
Svenska B. 2011-10-16.

Skall ringa tingsrättens rådman på måndag, och boka tid för ett möte. Skall ställa frågor som rör mitt projektarbete (könsrelaterad brottslighet)!

Roligt att få komma tillbaka dit igen och träffa alla.

... It's not funny, and I'm not gonna be rich.

Imorn blire jobb! Kl 9-15.